fromhellandback

Så var det dejten då.

Vi tog tåget in till Göteborg och gick sedan till biografen. Vi pratade faktiskt hela vägen till biografen, när vi satt oss tog väl fantasin slut! Filmen vi såg var den nya "Mission impossible: Ghost protocol" den var helt okej tyckte jag. Dock har jag en förmåga att gilla de filmer jag sett med Erik lite extra mycket...

Dejten var väl okej, problemet är väl att just ordet dejt inte riktigt passar in!

Vi pratade en del, mest ytligt dock och vi hade väl rätt trevligt egentligen. Dock har jag otroligt svårt att veta hur han känner och vad han vill. Vi pratade BARA, inget annat.... Han betalade dock vilket gjorde mig förvånad!

Jaja nu är det gjort iallafall, jag vet inte heller vad jag vill. Det känns lite som om om han inte vill så vill jag, kanske bara på grund av att han inte vill.

Jo jag är knäpp och det här med dejtande är INTE min grej! :p

När vi ändå är inne på killar kanske jag borde nämna mitt ex, Janne, som jag egentligen gjorde slut med för att jag behövde koncentrera mig på behandlingen och bli frisk för en gångsskull!

Det funkade inte så bra för mig att ha en så nära relation när jag mådde så dåligt.

Janne accepterade det men han sa även att han väntar på mig. Vi har nu börjat träffas lite igen, endast som vänner, och han skickade dessutom blommor som jag fick på min födelsedag samt köpt presenter- en t-shirt, plåster (vårt skämt) och ett otroligt fint halsband!

Jag vet inte vad jag känner för honom heller, vi är lika i mycket, jag kan prata med honom om i princip allt, han är snygg, han funkar med min familj och av någon anledning älskar han mig.

Det enda är väl att han är äldre än mig, nämligen 17 år äldre, så mina kompisar är inte speciellt komfortabla med det.

Det var mitt förvirrande/ galna "kärleksliv"....

bild från google